Det nya Rioja

Här i Sverige har vi varit Spanien trogna de senaste fyrtio åren. Vi har konsumerat mer spanskt vin än allt franskt och italienskt sammantaget. Allt startade i takt med att vi svenskar började åka på charterresor till Mallorca och Kanarieöarna, där vi upptäckte de drickvänliga, mjuka, vaniljdoftande vinerna från Rioja. Till skillnad från övriga vinländer så lagrade man sina viner i bodegornas källare fram till att vinerna var drickvänliga. 1988 var ett stort år för Rioja då man som första region blev uppgraderade till den högsta klassen i Spanien: DOC. En titel som idag delar med Priorat i Katalonien. Men 1994 började det att sina i källarna och att ligga på viner i källaren i upp till tio år och vänta på sina pesetas var ohållbart. En handfull nystartade gårdar hade nya idéer med att göra viner med mer koncentrerad karaktär i en fruktdriven stil. 2001 var den första riktigt stora årgången som lanserades och hela världen höjde på ögonbrynen när ”världens viktigaste” vinskribent Mr. Robert Parker från USA var omåttligt överförtjust över vad han provade. En lång rad av viner fick över 95 poäng och 5 viner fick maximala 100 poäng på ”Parker skalan”.
Många blickar riktades åt Spanien och det blev en trend att köpa denna nya stil med avsaknad av allt för mycket ekighet. 2002 var en högst medioker årgång och 2003 alldeles för het och hysterin lugnade sig något. Men det skulle komma två helt osannolika årgångar på rad. 2004 och 2005 var magiska och drevet efter vinerna sattes igång igen. Lika positiva notiser av Mr. Parker samtidigt som gastronomin i landet med El Bulli, Martin Berasategui och Akélare i spetsen gjorde att många intresserade vallfärdade dit.
Jag är nyss hemkommen efter ännu en resa till Rioja. För varje nytt besök upptäcker man ideligen nya uppstickare. Området är uppdelat i tre regioner. Baja längst österut har sämst anseende. Alta längst västerut har alltid rankats högst och det är ingen slump att de gamla legendariska egendomarna som Muga, La Rioja, Alta, C.V.N.E och Viña Tondonia ligger här. Men den mest intressanta delen ligger centralt i Rioja, strax norr om staden Logroño och heter Alavesa. Här finns de nya bodegorna med sin mycket korta historia. Man använder sig av den traditionella druvan tempranillo samt de något mindre använda druvsorterna graziano, garnacha och mazuelo. En stor del till framgången är att merparten av frukten kommer från mycket gamla vinrankor som i vissa fall överstiger 100 år. Dessa druvor togs inte så väl hand om tidigare, men idag är det selektiv skörd som gäller och enbart den perfekta frukten åker ner i jäsningstankarna, som oftast är av ek. Tidigare var det lagring på uteslutande amerikansk ek, som bidrar med sin karaktäristiska vaniljkaraktär. Idag ser man allt oftare fransk ek från franska tunnbinderier och vinerna har då fått ett mer internationellt snitt. Till våren kommer 2009orna att lanseras och året därpå 2010, som redan rankas som en av de största årgångarna i Riojas historia. Redan nu räknar jag med att dessa viner kommer att rasera min ekonomi återigen. För dessa viner är helt makalösa!

Mina favoritbodegor
Artadi, Baigorri, Rémirez de Ganuza, Roda samt familjen Eguren´s fem vingårdar: Viñedos Sierra Catabria, Señorio de San Vicente, Viñedos de Páganos, Teso La Monja och Dominio de Eguren.

Mina favoriter på Systembolaget
70371 2007 Baigorri Crianza 129:-
99099 2006 Baigorri Reserva 199:-
92022 2004 Fina de Ganuza 259:-

Håkan Nilsson
www.vinkonsult.com